Separera
Okej... Så... Vi har inte gjort annat än bråka i flera veckor så för Simons sinnesro (den han inte har och som gör honom dum i huvud) som han behöver för att klara skolan. Pressen är för stor här hemma.
Jag gör så gott jag kan för att inte låta känslor som inte är konkreta avgöra mitt tycke men det är svårt. Han är så fruktansvärt elak mot mig just nu. Så fort vi försöker konversera så är det nån insult han bara måste lägga in.
Och jag, som alla vet är psykiskt störd och dum i huvudet, orkar inte. Jag är deprimerad och har ångest hela tiden. När jag inte är ute med hunden, eller duschar av skiten från slasket ute på henne, så sover jag. Ligger med telefonen. Sover. Ligger med telefonen. Sover.
Vi har gjort lilla rummet till, vad som skulle va ett gästrum, ett rum jag får va ifred i. Eller snarare kan låsa in mig i. Resten av lägenheten, min lägenhet, har han. För han betalar med sitt CSN. Så egentligen är den hans. Jag gjorde dock inte så när jag var den som jobbade och tjänade pengar. Jag köpte kläder för tusentals till han.
Men det är ju lätt att höra min sida av storyn. Så... Hans hade nog låtit annorlunda.
Kommentarer
Trackback
