Vill inte va som du

Ser ni mig där jag sitter?
Är det någon som hör mig bland allt fnitter? 
Nu för tiden snackar alla om smink och förlängda naglar
Inget om sina förluster eller det som jag inte har, men saknar
 
Inombords skriker jag så högt jag kan 
Allt vi tänker på är pudret som försvann
Känner mig inlåst i mitt egna jag
Tänker är att visst, känslor gör en kanske bara svag
 
Korta kjolar, färgat hår och ögonskugga
Och sättet man pratar på, fan orkar ni tjata och tugga?
 
Vem ser nån som inte vill bli sedd?
Vem tröstar någon som gråter? Skulle behöva en vän

Känns som jag skulle kunna skrika tills mina lungorna sprängs
Utan att någon hör mig, utan någon sov ser mig, mina känslor trängs

Och bara sådär så skiter jag faktiskt i era naglar och förlängat hår
Även fast jag fortsätter borsta mitt eget och sminka mig ändå
 
Önskar att någon kunde se mig rakt igenom 
Bekräfta min existens och ta mig för den jag är som
Men utseendet, personligheten, all falsk fixering
Blunda för att hitta vem jag är, är min planering
 
Jag vill inte delta i nåt som gör utanförskap okej Till dej som deltar; tack och lov att jag inte är som dej
 
 
Jag lever för min älskling och våra djur

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0