ToGrowYouGottaChange

Det finns inget generellt svar på det, men jag vet att många undrar. Mina syskon är ett bra exempel. Mamma också. Främmande människor har frågat. Varför knarkar man? Vad får man ut på det? Och det finns nog lika många svar som det finns missbrukare eller beroende. Det verkar ju inte bero på hur har man växt upp eftersom jag träffat minst lika många med bra uppfostran som ändå söker sig dit. Det kan inte bero på bara dåligt mående för jag vet missbrukare som aldrig känt känslan ångest, ånger  eller så. Det kan inte vara socialt, för jag vet lika många som sitter själva och gärna drar sig undan när de pundar, likaväl som det finns dom som söker sig till gemenskapen.

 

Droger för samman samhällets riktiga one of a kinds och gör att man både träffar och blir vänner med de mest originella personerna. Tyvärr inte ofta i någon positiv mening, utan precis som jag träffat riktigt coola karaktärer så har jag nog mer stött på riktiga psykopater. Dom där som sätter standarden att oss pundare vill man inte ha med att göra för vi stjäl allt vi kommer åt och ljuger om precis allt även fast man inte behöver för så är det att vara manipulativ. Fast enligt mig så är det något som är manipulativt så är det sanningen. Lyckas man använda sanningen för att manipulera, då är man bra på det man gör. Inte bra som människa, eller cool eller grym, utan bra på det man gör som sagt.

 

Jag har pundat med de flesta sorters pundare. Om man nu vill kalla dom för en sort. Det finns de som tar droger mot smärta och deras missbruk börjar oftast med att vården skriver ut preparat mot smärta som dom blir beroende av och genom att vända sig till den svarta marknaden så utökas det med andra droger också. Det finns dom som tar droger för att orka med sina kriminella jobb. Antingen döva sig för att fixa att slå sönder människor eller ta nåt uppåt för ut och baxa, något som blir ett jobb och som dom vill kalla för jobb när det egentligen bara är brist på arbete eller något annat göra. Sen finns det dom som pundar bara för dom tycker om att göra det och har mer eller mindre fungerande liv vid sidan av drogerna. Till och med familjer, som oftast inte vet något. Och så har vi oss, med en tomhet inom oss som vi försöker fylla ut. Vi som inte riktigt passar in någonstans och genom drogerna finner vi en gemenskap där det är ok att vara annorlunda. Du ska vara annorlunda. Du blir en karaktär som man ser upp till om du är udda.