Efter att jag dog
Att jag överhuvudtaget blev paranoid och psykotisk vet jag nu i efterhand berodde på att jag är en HSP. Alltså en högkänslig person som känner av mer än det som bara syns och finns att ta på. Jag känner när det är fel på människor oavsett hur trevliga dom är. Det var många gånger vi satt samlade och delade på en joint bland trevliga människor och jag märkte att många kände peace and love. Men jag kunde inte göra det. För jag visste att nån av dom här människorna har ett mörker i sig som maskeras av ett leende eller delandet av en massa filosofiska tankar.
Alla människor som fick mig att känna såhär, fick vi så småningom problem med. Mörkret hos dom uppdagades och där fick jag alltid mina paranoida känslor bekräftade, vilket gjorde att jag kunde aldrig njuta i ett sällskap. Jag känner av de människor som inte mår bra och som döljer sina psykiska störningar som dom ofta är bra på att maskera med att vara övertrevliga. Det är så psykopater fungerar.
Jag har dessutom en barndom som är grundad på mobbing och misshandel på alla nivåer och har alltid haft ett utanförskap. För det mesta självvalt utanförskap för redan på dagis kände jag energier från andra människor som inte mådde bra, vilket gjorde att jag inte kunde må bra i deras sällskap heller. Detta är ju såklart inte deras fel, men eftersom jag inte förstod detta då så har det resulterat i att jag mått dåligt i hela mitt liv och levt med en ångest som jag antagligen föddes med.
Min läkare frågade mig om jag hade någon teori om varför jag alltid haft ångest. Var den grundar sig någonstans. Jag visste ju att min mamma mått dåligt hela livet. Jag minns som liten när hon var apatisk och sov hela dagarna, vilket man gör när man har ångest och är deprimerad. Jag svarade att jag tror jag har känt av mammas känslor redan i hennes mage och att det könslomässiga hon bar på överfördes på mig och gjorde att jag föddes med oro, ångest och sömnbesvär. Han blev både fascinerad och imponerad och han höll med om att det lät väldigt logiskt.
Så jag levde med dom här förmågorna, jag är överkänslig och kommer alltid klinga på kanten till psykos på grund av det. Men när det slog över nere i Skåne och det jag hörde och såg är jag idag övertygad om att bland allt oljud så försökte särskilt en röst nå mig. Kalla den för magkänslan, eller längtan, för den sa mig att jag måste bort härifrån. Något försökte vägleda mig bland allt oljud jag hörde och det kaos jag kände och det var det som hände när jag dog. Detta "något" lät mig tillslut kravera och vid dödens brink stod detta "något" mellan valet och kvalet att återkalla mig hem, alltså dö för att slippa smärtan jag bar på, och att väcka mig igen med vissheten att då väntar något som kommer ta mig ur situationen och då kommer jag vakna med tacksamheten att jag överlevde men sen när oljuden upphör så kommer jag kunna känna och avgöra varifrån denna "kraft" kommer och vart den vill föra mig.
Idag finns inte slumpen för mig längre. All slump är där för att testa en och det är menat att man ska klara det. För jag är färdig med det hårda arbetet och har nu den erfarenhet jag behöver för att vara tillräckligt öppen och veta bättre, och därmed borde jag klara de prövningar som nu läggs framför mig och dom kommer leda till en personlig utveckling som aldrig kommer ta slut. Och det är något jag ser fram emot. Jag ser allt det lilla nu och jag ser hur allt hänger ihop.
Jag vill inte kalla detta gör Gud, för det är att begränsa något som är mycket större. Karma ingår i detta och när karman stiger in så måste man vara öppen för att det man får tillbaka kan vara så litet men så viktigt att man måste vara tillräckligt öppen och observant för att kunna se och märka när det jag ger börjar komma tillbaka.
Jag säger som min behandlare sa, man måste döda egot för att kunna födas på nytt. Och jag dog, bokstavligen talat, och nu är jag lyhörd och vet vad universum vill säga mig och jag märker när jag blir testad och för första gången klarar jag dom. Jag behövde alltså gå igenom skiten jag varit med om för den har härdat mig och öppnat mig. Jag känner och har kontakt med det som är större än mig själv.
Kommentarer
Trackback
