ToGrowYouGottaChange

Jag börja inlägget med att dela med mig av en händelse som triggade mig idag. Personalen kom med andan i halsen och sa att jag skulle till VC och ta blodprover idag. Jag kände hur jag blev yr och tänkte ju direkt att jag och mina "magiska" krafter  känt av detta, för alltid, precis som den här gången som blir jag liksom "skenhög" att känna en nål i min arm,

 

Direkt började min missbrukahjärna tänka på alla substanser jag kan ta utan att någon nånsin märker det för antingen har jag det redan på recept eller så syns det inte på urinprov, eller så hinner det gå ut mellan gångnerna som jag ska lämna urinprov. Men så sa jag till mig själv att "Carro, nu får du väl för fan skärpa dej. Nu är det svart eller vitt som gäller, det finns inga gråzoner längre". Missbruk är inte bara att stoppa i sig substanser, det är ett beteende också. Gör jag mig inte av med beteendet så spelar det ju ingen roll hur ren jag är.

 

Bara för idag. Jag får inte glömma det.

 

För imorgon ska jag prova mina vingar. Jag åker till boendet i Kristianstad och kommer lämna urinprov varje vecka på boendet men dom får ju även slänga ut en vid misstanke eftersom det inte är allt som syns på prover heller. Så jag kommer lämna sammanlagt tre UP:n i veckan,  och visst... vill man fula så kan man ju det. Men hur långt kommer jag då egentligen? Jag tror inte jag bli lastbilsförare iaf, något som är min dröm.