ToGrowYouGottaChange

Jaha, då skulle man väl kunna säga att jag räknas som en fri individ nu då. Mitt kontrakt gick ut i lördags, vilket innebär att jag inte har nån i arslet längre. Med det sagt, jag har avtjänat det jag ska och om jag skulle begå något snedsteg så kan dom inte ta mig längre.

 

Min kontakt frågade hur det kändes. Jag måste säga att det inte känns något alls. Grejen är den att om man följer planeringen, som man alltid gör upp med tillsammans innan det fastslås, så märker man inte ens att dom finns där. Den enda gången jag i princip haft med dom att göra har varit de två gånger jag fuckat upp.

 

De flesta, av dom som förstår sig på hur detta fungerar, säger att dom är så jävla hårda och fyrkantiga. Jag kan säga att så är det inte. Det beror helt och hållet på hur man själv beter sig. 

 

Till exempel; första gången jag sneade så visade jag ingen ånger. Jag sa att det var med flit, att jag straffade ut mig själv för att komma bort från de ärkepuckona dom hade satt mig hos. Dagen efter tog dom mig men kom därifrån två veckor senare då jag förklarat mig. Se, till och med då får man en chans att framföra sitt ord. Dom lät mig återgå till mitt samma dag. Andra gången jag fuckade upp var jag mycket ångerfull. Jag hade mått dåligt i flera veckor, ångest och umgåtts med folk som har dåligt inflytande. Jag hade inget att göra. Drev bara runt och väntade på att få börja plugga. Den gången ringde jag själv. Jag grät oavbrutet i flera timmar och tänkte på alla som skulle bli besvikna. Det enda dom gjorde då var att skjuta upp mitt rätt till besök med ytterligare en månad.

 

Så att dom skulle vara helt omöjliga att resonera med stämmer inte. Om man själv däremot är en svår person att resonera med så blir det genast svårare. 

 

I vilket fall... Att va fri men ändå inte. Eftersom jag fortfarande går under andra omständigheter så gäller ju samma regler som varit hittills. Ingen alkohol, inte åka iväg hur som helst,  möte en gång i veckan osv.

 

Simon har börjat sin hämta sin medicin på sjukhuset. Jag har varit med honom dit ett par gånger och väntat utanför med Doris. Varenda junkie som hämtat sin medicin på RSU:s mottagning är där nu. Jag såg dom gå in, jag såg dom gå ut och vi såg dom samlas på stationen i Kristianstad. Vi håller oss bara undan för vi vet vad dom sysslar med och vi vill inte delta.

 

Men man behöver bara kolla på hur dom ser ut för att inte vilja ha med skiten att göra. Häromdagen var vi på pressbyrån med Doris och skulle köpa cigg när en tjej kom fram med en liten pitbullvalp. Hon var så skev att ögonen stod åt olika håll, hon kunde inte stå rakt och sluddrade. Hon kunde fan knappt tugga på sin bulle. Jag frågade hur gammal valpen var. 13 veckor svarade hon. Inte en dag äldre än 5 veckor säger jag. Stackars plutten. Han hade precis lärt sig gå ordentligt och saknade att få dia. Jag ville bara ta han och springa.

 

 Det blev en stor bild men här ser man en valp på 5 veckor.

 

Jag har ingen respekt för människor som inte tar sitt ansvar. Antagligen för att jag varit sån själv och vet hur såna människor fungerar. Det är väl så när någon påminner om negativa egenskaper man själv haft.