ToGrowYouGottaChange

Här är ett av mina bättre arbeten. Här skulle man få ihop sambandet mellan den historiska äldrevården och äldres moral och väderingar idag. Jag fick B på uppgiften, och även i hela kursen Vård och omsorg.

 

Inledning
I mitt arbete med Erik är det viktigt att förstå vem han är, och varför, för att kunna möta honom på en nivå där han känner sig trygg och framförallt förstådd. Att bli förstådd, sedd och respekterad är grunden till en bra och givande kommunikation och ett samspel som kan leda till ökad livskvalité. För att kunna föra ett samtal och vara införstådd med hans resonemang så tycker jag det vore det bra att ha en översiktlig koll på välfärdsutvecklingen i samhället. Jag vill skapa en tvåvägskommunikation, ett samtal där Erik inte bara ger, utan även kan få bekräftelse tillbaka. Jag har därför valt att lägga upp arbetet på det sättet att när jag översiktligt beskriver utvecklingen inom vården så passar jag på att ha med lite om hur ekonomin har sett ut i Sverige från slutet på 20-talet fram till slutet på 90-talet. Eftersom ekonomin påverkar livssituationen så tror jag att det har stor betydelse till Eriks moral och värderingar idag. Jag försöker att utifrån den historiska utvecklingen inom både vård och ekonomi förstå hur Erik resonerar när det gäller olika aspekter i livet.

 

 

Jag vill också lägga till att jag fick omtalat för mig att när det gäller kommunikation med äldre så är det oftast ett samtal som leder till att vårdaren ska informera och ”lära” den äldre. Detta hade jag aldrig tänkt på, eftersom jag tycker att Erik har erfarenheter jag inte har, eller aldrig kommer att uppleva. Han har framför allt åldrandets erfarenhet. Därför ser jag det som att den enda som kan lära mig i mitt arbete och hjälpa mig i min strävan att ge ett fridfullt åldrande med så lite lidande jag kan, så är det just Erik själv. Vårdarens envägskommunikation stämmer och det fick mig att tänka till. Det fick mig att tänka att jag inte bara vill påverka individen jag jobbar med, utan även föregå med gott exempel för mina medarbetare och förhoppningsvis kunna sätta en empatisk standard i det sociala arbetet med människor som ingen lag garantera.

 

 

Orsak - Historisk bakgrund
Innan, och under stor del av 1800-talet placerade man fattiga, sjuka, äldre och funktionsnedsättande människor under samma kategori. Antingen tog familjen hand om äldre genom att man överlät sin gård till barnen på så sätt fick bo kvar och bland annat sköta hönsen eller liknande. Församlingar hade i uppdrag att bygga egna så kallade fattighus där rotegångar (gårdar i olika områden) fick bedriva verksamheterna och de människor som hörde till fattighusen hade de absolut sämsta ställningarna i samhället och fick bland annat inte rösta. Fattigdom och arbetslöshet rådde stort i hela landet samtidigt som befolkningen ökade kraftigt och påverkade ekonomin negativt. På mitten av 1800-talet började folkrörelser som nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen växa sig starka på grund av ökat missbruk i samhället. Samtidigt började industrialiseringen sätta fart och man flyttade in till städerna där man levde under sanitära förhållanden och arbetena var hårda och farliga. Familjen tog inte längre hand om sina gamla och man började dela ut understöd till fattiga som skulle visa tacksamhet enlig Fattigvårdslagen. Detta reformerades i början på 1900-talet och den första folkpensionen kom 1913. Fattighusen döptes om till ålderdomshem.

 

Runt början 1930-talet påverkades ekonomin på grund av en stor börskrasch. Detta kallas för den stora depressionen och varade i några år.¹ I mitten på 30-talet blev ekonomin dock bättre men avstannade något under andra världskriget. Socialvården gick in i en förändringsperiod. De som bodde på ålderdomshem fick allmän rösträtt och det kom även en lag som gav barn födda utanför äktenskap en bättre ställning. Man började ge social hemhjälp till äldre. Det utformades också ett trygghetssystem i slutet på 50-talet som gav alla rätt till sjukförsäkring och ATP (allmän tilläggspension). 1957 ersattes Fattigvård av socialvård. Under 60-talet kritiserades socialvårdslagarna starkt och man ansåg att synen på det sociala arbetet behövde förnyas. Dåvarande regering tillsatte en utredning för att få fram nya riktlinjer för en modern sociallagstiftning som tog 15 år att bli klar med. Samtidigt gick ekonomin uppåt igen och höll i sig fram till på 70-talet då ytterligare en kris uppstod som skapade stor arbetslöshet och som började gå uppåt igen under 90-talet.²

 

Inom vården satsade man ändå pengar på den offentliga sektorn, vilket innebar att under 70-talet fick äldre större möjlighet att bo kvar hemma och man flyttade ut folk från institutioner. Därmed blev behov av hemtjänst stort. Många var inte kompetenta eller hade mycket liten yrkeserfarenhet eller erfarenhet som inte tillhörde vård eller omsorg av människor. 1982 infördes den nya socialtjänstlagen och även HSL (hälso- och sjukvårdslagen) som hade stor betydelse för de inom vård och omsorg. Utbildning och kompetenskrav ökade också på de som jobbade inom vården vilket förbättrade livskvalitén för de som var beroende av hjälp. Socialtjänstlagen har bland annat infört en nationell värdegrund för äldreomsorgen som säger:

”Bestämmelserna innebär att socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att den äldre får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Med detta avses bland annat att äldreomsorgen bör värna och respektera var och ens rätt till privatliv och kroppslig integritet, självbestämmande, delaktighet och individanpassning.³

Den här lagen innebär att man utgår från ett etiskt och humanistiskt förhållningssätt i arbetet med människor med olika behov av vård eller omsorg. Där ska man arbeta utifrån att alla människor har lika värde och ska behandlas utifrån en helhetssyn på människan som individ. Både Socialtjänstlagen och Hälso- och sjukvårdslagen framhåller att den verksamhet som behandlar äldre ska bygga på respekt inför självbestämmande och integritet. Varje kommun ska också erbjuda service och omvårdnad för äldre med behov av särskilt stöd i ålderdomshem, servicehus, gruppboenden och sjukhem. Detta gäller även funktionshindrade i alla åldrar som av psykiska, fysiska eller andra skäl möter svårigheter i sin livsföring. Man ska även underlätta för den enskilde att bo hemma och ha kontakter med andra⁴.

 

Verkan – Erik idag
Ekonomi - När det gäller mitt samtal med Erik så kan jag inte säga hur en konversation kommer att se ut. Jag kan bara säga hur hans resonemang kan se ut. Utifrån den bakgrund jag fått ihop så utgår jag ifrån att Erik är mån om pengar och materiella ting. Han vill kanske känna sig trygg genom att spara på pengar och samla på föremål. Jag kan tänka mig att han inte bara gör det för sin egen skull utan även tänker på att barn och barnbarn kommer att gå igenom kriser. Jag har min mormor som exempel på att samla. Oftast kläder men även möbler. Hon kanske av olika anledningar inte hade så mycket kläder själv. Kanske fick hon, eller hennes mamma, hålla tillbaka på något annat när de köpte kläder så hon vill kunna underlätta för sina egna barn och barnbarn.

 

Möjligheten är även stor att hennes mamma, precis som Eriks mamma, kanske var sömmerska och detta är ett sätt att hålla fast i något som påminner om uppväxten. Möblerna vill hon samla på för att bespara kostnader för sina barnbarn när de flyttar hemifrån. Det vet jag beror på att när hon flyttade hemifrån var hon mycket ung och gravid utanför äktenskapet vilket ledde till att ingen ville hjälpa henne i starten på livet. Det var länge hon inte ägde mer än en bäddsoffa och en svartvit TV och därför ser hon säkert ett fynd i varje billig möbel hon ser. För att gå tillbaka till Erik kan det vara så att han har fått arbeta hårt och slitsamt och därför är det viktigt för honom att ta tillvara på det han har.

 

Bostad - När Erik växte upp var det mannen som jobbade för att försörja fru eller familj. Han försåg familjen med tak över huvudet och mat på bordet. Därför kan jag förstå om det är ett hårt nedslag för en äldre man att inte längre kunna vara helt självständig och kanske behöva lämna sitt hem för att vistas på service/äldreboende. Erik kan känna att det han kämpat för att upprätthålla glider ur händerna på grund av åldrandet och riskerar att bli bitter och cynisk. Jag kan tänka att det kanske känns tryggare om man till så stor del som möjligt kunde återskapa hans hemmamiljö i den nya bostaden samt låta honom delta i planering av både flytt och inredning för att minimera förvirring. Någon anhörig kan sova över de första nätterna tills Erik känner att han börjar etablera sig i sin nya bostad. Det kan lika väl även vara så att Erik ser fram emot att få komma till ett boende där hjälp finns inom räckhåll istället för att ständigt kalla på hjälp och då kanske behöva vänta på att det ska dyka upp.

 

Allt ska så klart ske i samråd med Erik och gå under socialtjänstelagens värdegrund om självbestämmande och privatliv. När jag tänker på bostad tänker jag även på naturen där boendet ligger. Erik har bott i utkanten av staden och arbetat inom industrin och är då antagligen van vid liv och rörelse. Kanske kan boendet vara i närheten av något fint villaområde med ett dagis i närheten. Kanske kan en cykelväg gå utanför där människor också går för att rasta sina hundar. Just ett sådant äldreboende har jag praktiserat på och de gamla fann mycket ro i att se liv och grön natur utanför sina fönster.

 

Kost – Det är viktigt att Erik får den näring hans kropp behöver. Som äldre minskar hungern och törst och han riskerar därför lätt uttorkning eller näringsbrist. Kosten borde vara varierad om portionerna är små och man ska gärna sprida ut måltiderna över dygnet för att minska nattfastan. Detta är en vana som kan vara svår att få in hos Erik om han har för vana att äta en viss mäng ett visst antal gånger per dygn. Förr i tiden var innehållet av kosten ändå ganska nyttig, men det var inte så stor variation utan bestod till mesta dels av det vi nu kallar husmanskost. Ekonomin tillät heller inget extra ordinärt så då kan man tänka sig att maten var ganska simpel.

 

Den typiska svenska kosten under Eriks uppväxt bestod säkert för det mesta av mycket kalorier men inte så mycket protein, mineraler och vitaminer vilket innebär att det är just detta Erik kan behöva mer av. Jag skulle försöka servera den mat han är van vid men samtidigt föreslå att lägga på till exempel grönsaker för att få med så mycket näring som det behövs i måltiderna. Jag vet inte hur etiskt det är att föreslå järn- och vitamintillskott i form av tabletter, men det kan man kanske ha i åtanke, samt att stimulera till aptit genom att ta reda hur Erik föredrar att ha det i mat rutinerna. Han kan vara van vid att äta ensam och vill fortsätta med det eller så kanske han vill ha enstaka sällskap. Upplägget och dukningen kan också avgöra ökad eller minskad aptit.

 

Hygien – När det gäller hygien så finns det som är konkret och borde vara uppenbart, vilket är de basala hygienrutinerna och förhindrande av smittspridning. Det vanligaste sättet att sprida smitta är genom händerna. Man ska därför tvätta händerna ofta och mellan varje vårdtagare. Sprita händerna gör jag mellan varje moment och utförande i mitt arbete med Erik samt använder och byter handskar. Skyddsrock ska användas och bytas mellan varje vårdtagare eftersom bakterier, virus eller smuts kan sätta sig i kläderna. Därför har man också upprullade ärmar och inga smycken där bakterier har för vana att samlas, som under ringar, klockor eller långa naglar. Dessa kan även skada Erik genom att riva honom eller kan fastna i hans kläder. Man ska tänka på att alltid gå från det rena till det orena, det vill säga att vid personlig hygien, som till exempel dusch, så början man uppifrån och går nedåt samt vid intimtvätt går man framifrån och bak eller utifrån och in.

Jag tänker på att Eriks hud är känslig och torr och föreslår att smörja känsliga delar av huden med återfuktande lotion och ser till att aldrig låta honom känna sig blottad eller kall. Jag iakttar samtidigt Eriks fysiska hälsa och kollar efter rodnader, småsår, sprickor eller blåmärken.

Vid hjälp på toabesök låter jag Erik klara så mycket som möjligt själv och ingriper bara där han själv ber om hjälp eller jag ser att han inte kan utföra ett visst moment. Jag ska heller aldrig försöka tvinga Erik till att utföra något själv bara för att jag själv tycker att han borde kunna det. Jag kollar mängd och nyans på urin och avföring för att ha koll på att tarmar och urinblåsa fungerar som det ska. Dålig tömning av urinblåsa kan leda till urinvägsinfektion och dålig tarmfunktion kan ge olika typer av förstoppning.

Sen har vi det som inte är så självklart för alla som jobbar inom vård eller omsorg, vilket är integriteten och empatiförmågan. Jag tänker åter igen på hur mannen har varit familjen överhuvud och hur detta kan leda till att det känns kränkande för en man att bli omskött av en yngre kvinna. En äldre person är precis lika medveten om utseendet som en annan och kan tycka att effekterna av kroppens åldrande är pinsam. Det beror på hur Eriks mentalitet och förhållningssätt till åldrandet ser ut. För att skoja till det lite så kan man tänka som så Erik tycker det är precis tvärtom; mysigt att få bli omskött av ett gäng skönheter. Jag tänker direkt på min morfar när jag skriver detta. Han var någonstans över 60 när han fick veta att en cancer i skelettet. Vid det laget var det för sent för att göra något och det tog inte många veckor från det att han fick diagnosen tills han gick bort. Under sin tid på sjukhuset flirtade han flitigt med de sköterskor som hade hand om honom och skröt om hur han aldrig hade varit så populär hos unga skönheter som nu. Så slutsatsen är att ett samtal angående hygien kan se ut hur som helst och hur den ska hanteras beror helt och hållet på Eriks förhållningssätt till sig själv. Oavsett så får man hitta ett sätt att balansera arbetsuppgifter på och tänka på att respektera individens vilja och integritet. Jag tror på att en bra kommunikation, förståelse och ödmjukhet gör arbetet lättare för mig och mindre pinsam eller kränkande för Erik.

 

Värderingar/människosyn/etik/moral – Hur Eriks människosyn och etik ser ut kan skilja sig helt från min egen. Jag tänker direkt på mitt arbete om KASAM och hur Antonovsky menar att ens förhållningssätt till livet och det förflutna påverkar vår känsla av meningsfullhet och gemenskap med andra. Känner man meningsfullhet blir det lättare att hantera oväntade händelser och då är man generellt sett friskare, det vill säga mår bättre, än de utan känsla av sammanhang. På Eriks tid var barnaga vanligt och man ansåg att ”ett kok stryk” var nyttigt. Detta resulterade i en del barnmisshandel och mindre empati och förståelse för de som varit utsatta för det. På 1800-talet var männen hårt arbetande och principfasta, visade mycket lite känslor och hade dessutom en annorlunda kvinnosyn än idag. Jag kan därför tänka mig att Erik fått stå ut med en mycket handfast uppväxt med en, vad vi idag skulle kalla känslokall, far och fått se sin mor stå vid spisen.

 

Hur Erik formats till den han är beror på hans mentala styrka under uppväxten. Utifrån min egen logik och erfarenhet inom studier av psykologi så finns det två alternativ till hur Erik utvecklat sin personlighet: Antingen har han tagit efter egenskaperna av de vuxna utan att egentligen ifrågasätta hur/varför uppfostran gått till eller sammanhanget i andra händelser i livet. Då anser han, liksom sin far, att kvinnans jobb är att föda barn och behaga sin man genom att underhålla hushållet. Det han ifrågasätter är antagligen könsrollerna i samhället eftersom man idag strävar efter mer jämlikhet och han tycker kanske det är befängt av till exempel en man att jobba som undersköterska eller en kvinna att jobba som lastbilschaufför. I den här personligheten tror jag Eriks mentala styrka är stabil och huruvida det bara är något han ger ett sken av eller inte är antingen något som visar sig ju närmre vi kommer varandra i förtroendet med tiden eller så vill han inte rota i det som har varit och det är en gräns jag får acceptera. Jag kan fokusera mer på att dela med mig av de moderna värderingarna som råder i dagens samhälle för att hjälpa honom greppa en viss moral han kanske inte förstår sig på. Ett exempel på den här effekten av uppfostran är min mors sambo sedan 14 år tillbaka, som dog i hjärtstopp för några veckor sedan. Han såg aldrig frågan ”varför hände detta mig? Detta vill jag inte utsätta någon annan för!”. Han såg istället orsak och verkan; ”jag snodde farsans bil, fick ett kok stryk och gjorde det aldrig igen” eller ”jag fick dåliga betyg, en örfil gjorde att jag inte vågade annat än prestera bättre, vilket gjorde att jag kunde försörja mig själv och min familj”.

Å andra sidan skulle Eriks uppfostran få honom att tänka ur ett helt annat perspektiv. Han skulle lika gärna kunnat vara en person som tog med sina erfarenheter och upplevelser i sitt bemötande med andra. Denna uppfostran kan också skapa sympatiförmåga och få Erik att leva med en inställning där han vet vad han själv inte vill utsätta andra människor för. Då är han idag en mycket ödmjuk människa som har lätt för att sätta sig in i andra människors känslor. Han kanske till och med mår dåligt över sitt förflutna och tycker livet är orättvist och att åldern (gerotranscendensen) ovanpå det blir mycket tungt för honom. Det beror på om han under sitt liv har hittat ett sätt att försonas med sitt förflutna. I så fall har nog hans människosyn och moral ett bredare och mer förstående perspektiv. Man kan nog komma med dussintals förslag på hur det kan se ut beroende på vilken uppväxt han haft. Man kan bara konstatera att uppväxten, händelser som olyckor, misstag men även positiva upplevelser som kärlek och lycka, är det som avgör Eriks moral och människosyn här idag. Hur jag ska bemöta hans värderingar beror helt på hur varje enskilt fall ser ut. Det viktiga för mig är bara att alltid utgå från godhetsprincipen och människovärdesprincipen och möter varje människa som en helt unik individ med helt unika och individuella behov.  

 

Jag knyter ihop och avslutar det här arbetet med att tillägga att de idéer jag har om olika tillvägagångssätt kommer bland annat från att ha läst en bok som heter ”Konsten att bliva gammal”. I den boken får man läsa anteckningar skrivna av en kvinna vid namn Anna som är 102 år gammal. Hon beskriver hur hon upplever bemötandet av vissa människor som hon möter inom hemtjänst och service. Man får läsa hur hon upplever att flytta från lägenhet till boende och vad hon själv tycker att de involverade kunde tänkt på men som hon inte vågar yttra sig om i rädslan för att låta jobbig. Jag blev ledsen när jag läste den här boken för det blev väldigt verkligt om hur klar i tankarna en äldre människa faktisk är. Fullt medveten om sin påverkan av andra människor och rädd för att belasta någon. Jag läste den här boken för att få ett lite bredare, verkligare perspektiv och har utifrån det försökt att nämna minst två olika situationer inom varje aspekt (ekonomi, kost, hygien, bostad, värderingar). Jag reflekterade kring dessa utifrån vad vi lärt oss under kursens gång samt mitt egna sunda förnuft.

 

¹ http://www.sydsvenskan.se/ekonomi/sverige-tog-sig-ur-varsta-krisen-pa-tre-ar/ ²http://bengtdahlin.se/HoSstoryn2/filer_del2A/omvaerlden_2_1.html
³http://www.socialstyrelsen.se/nyheter/2011februari/nationellvardegrundforaldreomsorgenenligtsocialtjanstlagen-nyabestammelser
⁴ http://www.socialstyrelsen.se/sosfs/1997-10